Kyrkoböcker

Följande kyrkoböcker
finns avskrivna som Excel-filer (databaser)
av Henny och Wilhelm Ängermark och
kan hämtas på Föreningen Släktdatas hemsida

För släktforskare
I kyrkoböckerna har prästen noterat sina förrättningar i socknen om
Barndop med uppgifter om barnets namn, föräldrarnas namn och hemort samt faddrarnas namn och hemort.
Vigslar med uppgift om kontrahenternas nam och hemort.
Begravningar med uppgift om den dödes namn och hemort.

Hittills omfattar databasen för Bohuslän ca 120.000 poster och
för Värmland ca 40.300 poster

Ortnamnen, som ofta kan vara svåra att tyda, är kontrollerade i ortnamnslitteraturen.

Från följande städer och socknar är största delen av kyrkoböckerna utlagda, (1 jan 2009).

Bohuslän - 120.000 poster
Städer:
Kungälv
Marstrand
Strömstad
Uddevalla
Socknar:
Lane-Ryr
Grinneröd
Norum
Tanum
Ucklum
Valla
Ödsmål

Arbete pågår f.n. i socknarna
Spekeröd
Jörlanda
Ljung
Resteröd

Värmland - 40.300 poster
Grava
Nedre Ullerud

Dessutom finns att hämta här:
Husförhörslängder Lilla Askerön
Husförhörslängder Stora Askerön
Statens arkiv

Kyrkoböckerna är fotograferade i färg av företaget Arkiv Digital AD AB, Grusmalenvägen 21,
31192 Falkenberg.
Webbadress: www.arkivdigital.se
E:post: info@arkivdigital.se
Telefon: 0346-50517
 

--------------------------------------------------------------------------------

ta
Sanne sockens kyrkobok

Sanne kyrkobok C:1. Pergamentsband
från 17oo-talet Foto Arkiv Digital

Marstrands kyrkoboks titelsida

Marstrand kyrkobok C:1. Den är påbörjad 1695 av posten Fredrik Nilsson Bagge. Han var född 1646 i Marstrand, magister i Wittenberg 1667, död 1713. 'Scripsi Marstrandiae den 6 Martij Anno Christi 1695´ Han har dessutom försett titelbladet med sitt sigill i lack. När Marstrand var ockuperat av danskarna 1677 blev han uppmanad att i Högmässan bedja för danske kungen och att hans "vapen skulle segra", men han vägrade. Då fängslades han och fördes till Halden för att där avrättas. Men domen ändrades till att han fick lösa sitt liv med tredubbel mansbot. Foto Arkiv Digital.

Texten lyder:
AO
Såsom dhet ganska nödigt är, att wedh huar kyr/ kia finnes it protocollum ecclesiae altså haf / uer iagh, undertäcknadhe, till Marstrands kiyr / kia låtit göras dhenna booken, att der uthi / må her effteråth uptäcknas (1) alla Brude / folch medh theras nampn, samt dagen / och åhret, när dhe copuleras, (2) alla barn / som dööpas medh dheras och föreldrarnas / nampn så och på huad dagh dhe födde och / dööde äro; O-ächta barn skrifuas särdeles / med Föräldrarnas Nampn; (3) alla lick som begrafuas medh theras Wil / kohr och åhr.
Scripsi Marstrandiae den 6 Martij Anno Christi 1695
M. Friedric N Bagge
Past. till Marstrands Stadh och Sobergs giäld praepos öfwer Elfsyssel.

--------------------------------------------------------------------------------

Första sidan i Lurs Kyrkobok

Övre delen av första sidan i Lurs sockens kyrkobok från 1 januari 1719, C:1. Boken är skriven av komminister Peter Elfström och har en enklare form än Marstrands och Dragsmarks. Carl XI:s kyrkolag kom 1686 vari stadgades att kyrkoböcker skulle föras, och troligen har det funnits en ännu äldre kyrkobok som numera är förkommen.
Elfström var född i Kungälv 1676 och blev komminister i Tanum redan 1711 på önskemål av kyrkoherden där. Lur var annex till Tanum. Elfström var den ringaste av alla komministrar i Bohuslän och utnyttjar endast 1/4 av första sidan till boktitel. Han hade ingen egentlig prästutbildning - han var endast en prästvigd student. 1729 ville biskopen att han skulle genomgå pastoralexamen som han också gjorde för att kunna söka kyrkoherdetjänst i Strömstad. Men han blev förbigången av Erik Nilsson Asp. Asp var gift med Christina Wallerius, biskopens dotter! Elfström dog 1732. Foto Arkiv Digital.

Texten lyder:
A/O
O Gudh! lät til Thin ähro lända
Wår början, framgång så ock ända:
Thet bedia wij i JEsu namn
Så främjas wist wårt siäla gagn. Am!

Sedan börjar han att skriva in förrättade begravningar.

--------------------------------------------------------------------------------

Så här arbetar vi:
När vi började använde vi mikrokort från SVAR, men numera använder vi digitalfotograferade kyrkoböcker från Arkiv Digital. Vi skriver av kyrkoboken för hand och sätter in löpnummer på varje post och kontrollerar ortnamnen i ortnamnslitteraturen mm. Därefter skriver vi in detta på DOS-programmet QA, som har visat sig vara det bästa programmet för detta arbete. Sedan motläser vi den inskrivna texten mot originalet, sätter ut rubriker och för över det hela till Excel. Sedan sänder vi Excel-filen till FÖRENINGEN SLÄKTDATA som lägger ut den på sin hemsida för hämtning av intresserade släktforskare. Allt utan kostnad för användaren.

Det ungefärliga antalet registerade personer får man fram om man i begravningsboken multipicerar posterna med 3, i födelseboken med 8 och i vigselboken med 2.

Kurs i gotisk eller 'tysk' handstil från 1700-talet

--------------------------------------------------------------------------------

Länk till Arkiv Digital