Stora Askerön

Publicerat av Wille Ängermark den 2010-08-03

Kvarnen Stora Askerön

Kvarnen på Stora Askerön

I Askeröfjorden mellan Orust och Tjörn i Bohuslän ligger två öar Stora och Lilla Askerön. Lilla Askerön hör till Valla socken på Tjörn och Stora Askerön hör till Norums socken. Stora Askerön ligger närmast Stala socken på Orust.

Stora Askerön är omnämnd redan 1388 i den norske biskopen Eysteins jordebok över kyrkans egendomar i Norge. 1388 ägde Ödsmåls kyrka en jordlott på Askerön och här omnämns också den förste kände Askeröbon som hette Roe:

Jtem j Askrøy h. ørt boll j iord Roa
vidare på Askerön halvt örtugabol i jord Roes.

1399 noteras kyrkan ägor i Norum:

Eodem anno atte Noræime kirkia þæssar gamblar skuldir, Detta år hade Norums kyrka dessa gamla skulder

af Gunildo æina kyrlæigo 1)
av Gunhild en kolega

jtem af bondonom .v. aarganga
vidare av bonden 5 årgångar

jtem af arfuum Sale Amundasyni (!) æin aargang ok fæk Andres Eriksson hans fastegodz
vidare av arvingarna efter Saul Amundsson en årgång och fick Anders Eriksson hans fastegods

jtem af Stæinrode æin aargang
vidare av Stenröd en årgång

jtem af arfuum Staks a Stæinungum h. iij aargang ok serdelis viij .m. f.
vidare av arvingarna efter Stak i Stenung var tredje årgång och särskilt 8 markbol

jtem af arfuum Roe a Askeøy iiij m. f. er hans arfue Roe a Riodre j Stadla sokn. ok Þorstæin broder hans sæm er vider Oslo a Kiolberge
vidare av arvingarna efter Roe på Askerön 4 markbol som hans arvinge Roe i Röra i Stala socken och Torsten hans broder som är bosatt vid Oslo i Kölberg

jtem af arfuum Olafs Hafs: .vj. aura f. ok afræiknado þui han lauk firi klukkuno ær hans hustru Gunilda a Stæinungum
vidare av arvingarna arv efter Olof Havsson 6 öresbol och avräknade det som han gav för klockan som hans hustru Gunnhild i Stenung

jtem af konung Magnuse i iij arganga
vidare av kung Magnus tre årgångar

jtem af konung Hakone iij arganga
vidare av kung Håkon tre årgångar

jtem af hærra Orme iij aarganga
vidare av herr Orm tre årgångar

ligger biscop firi Spikkariods kirkiu Noræimr Ausmalr ok Aukland iiij neter ok tæker iiij m. cathedraticum en fordom varo þett viij neter ok viij m.
ligger biskopen vid Spekeröds kyrka, Norums, Ödsmåls och Ucklum 4 nätter och tar 4 mark cathedraticum 2) men förr var det 8 nätter och 8 mark
_________
1) Kyrleige, användes som benämning på den avgift som betalades för kor som var borta på bete.
2) Kyrklig avgift till biskopsstolen som alla kyrkor var skyldiga att erlägga. Enligt KLNM anges dessa uppgifter om biskopens rätt till övernattningar (nattlegor) på sina visitationsresor. I de flesta prästegällen i Ranrike och Elvsyssels pastorat är avgiften uppgiven i pengar, i stiftet i övrigt med hudar.
(Övers. Prof. Per-Axel Wiktorsson, Uppsala).

***

En skattelängd över Stora Askerön från 1568. Som kan ses som en läsövning. Lösning nederst

043

Lauriz paa Askerö
j pd smör
iij mark landz
viij hestar
Germund ibm
panting
Anners Winche ibm
ij pd smör
v mark lansz
xvj hestar

Rigsarkivet, Köbenhavn.

***

År 1594 reste biskop Jens Nilssøn

på sin visitationsresa i Bohuslän och beskriver Askeröarna sålunda (inkl. uppgifter om vädret) :

"Den 22. Martij (1594) formiddag tynd skyet och vndertiden skien solen dog iche ret klart, efftermiddag klart solskin stille vær och frost i denne forgangen nat".
Askerøe ligger i vester fra Øysmaals kircke 1 fiering baade til lands och vands. Der ifra i vester ligger lille Askerøe it lidet sund imellum, Askerøes fiord strecker sig i nord ½ fiering veys til it almindelig ladsted, kongens ladsted, kallis Starkier...
"Thenn 23. Martij (1594)...som vaar Palme Lørdag smucht klart solskienn dog vaar himmelen blegactig, sønden vind stille, och frost i denne nat. Men nat til søndags en suar sudost vind, storm".

Västergård 1900
Foto över "Går'n" från slutet av 1800-talet. Fr. v. syns Wikströms hus i Mellangård som köpes år XX av Aron och är nu ersatt, Christian Jeansson i Mellangård, det stora vita huset ligger i Västergård och här bodde Anders Olsson och sedan Västergård Anders Andersson hus. I bakgrunden ses Lilla Askerön med Kalvingeberget och berget vid Sörgård. Det fanns ytterliga två hus i Mellangård och Östergård ligger utanför bilden till vänster.

Siden løber hun (Gadegaards aa) vdj Askerødsfiord 1 stor fiering vey ende i vester til Askerøe. Paa denne øe ligger 3 gaarde heder Askerøe, mit paa øen, den ene ligger i øster, och de 2 gaarde ligger vdj wester derfra, oc ligger de vdj øster och vester fra hinanden 1 stenkast mellum huer, i vester fra Norum kircke, ½ fiering til lands och ½ fiering til vands.
"Samme dag den 9. Aprilis smucht klart vær eftermiddag vndertiden, men formiddag sky vær, nordoust vind storm".
Saa derfra i nordoust 1 pilskud til Vrelebro. Der vnder rinder en aa kallis Vrelen aa som kommer norden til aff moraser oc myrer 1 fierding, saa løber hun i synder til broen, och saa therfra i sudoust 1 fiering vdj siøen vdj en fiord kallis Askerøe fiord, derfra som aaen løber vd, ligger Askerøe i sudoust 2 pilskud.

Ødtzmaal haffid kircken, annex Wcklum
Haffuid kircken Spegerø, annex Norum

Anm: 1598.
Uklum er nu annex til Spekerød
Norum derimod til Ødsmaal
(Biskop Jens Nilssøns Visitatsbøger og reiseoptegnelser 1574-1597. Kristiania 1885.)

***

Stora Askerön

har upplevt några omvälvande händelse i sin historia varav några kommer att behandlas här.

IV-334XX
Foto från kvarnen över Stora Askerön Västergård och Mellangårds byggnader. Från. v. skymtar Arons hus i Mellangård, Fredriks hus i Mellangård. Huset med brutet tak är Västergård och är när fotot togs nybyggt av Harald Olsson. Det stora vita är Anders Olssons hus, den förre ägaren. Här bodde då hans dotter Hilda. Huset brann 1929. i Bakgrunden till höger syns Albin Anderssons hus i Västergård. Utanför bilden till v. ligger Östergård. Detta område kallades "Går'n". Jämför med bilden ovan. Foto från ca 1920 av Ivar Pettersson.

Från 15- och 1600-talet
finns inte ön omnänd utom i skatteländerna. Här är en sådan som finns i Rigsarkivet i Köbenhavn.

Baahus og Vikens Len Ekstraskattemandtaller 1645 - 1646.
Mandtall paa Hoffid Skatten aff Torsbye prestegeld fra Phillippe Jacobi dag [1 maj] 1645 til 1646.

Olle Lauridzes paa Askerøen 8 sk
hans quinde 8 sk
en tienste pige 8 sk
Olle Ibidem 8 sk
hans quinde 8 sk
en pige 8 sk

Jonn Ibm hands quinde 1
1 dreng og pige 1

Erik Ibm
hans quinde 1
Anders Sörensen Ibm 8 sk
hans quinde, i pige 1
Hellge Eriksen Ibm 8 sk
hans quinde 8 sk

Det var alltså de som betalade skatt på Stora Askerön.

***

Efter freden i Roskilde 1658
blev Bohusläns svenskt och nu börjar källmaterialet bli rikligare..

I Inlands Nordre härad dombok 1681, 19/5.
kan man läsa om ett slagsmål

Jermund på Askerön
klagar öfwer Erich Peersson en dräng Ibidem för dett han honom med en
knijf i kiäken skurit och sedan med en stridzhammar i hufwudet ett hool slagit hafwer.
Drängen mötte,
att Jermund honom i en stufwa der han satt och drack när han honom badh gå till båten hade öfwerfallit honom medh Hugh och slagit honom några slag för munnen att näsa och mun stodo i blodh, bekiände sig skurit honom med knifwen men giorde dett i nödvärn, bekiende sigh ock slagit honom med strijdzhamaren i båten, och Jermund äfwen där, effter ordkastningar och kiälsord honom öfwer fallit med mehra. Peer Bengtsson i Stenung och Sören
Andersson på Askeröön som till städes voro vidh detta slagsmålen effter aflagd Edh wittnade att drängen badh honom gå medh till båten då Jermund swarade hwad säger du din Hunsfwåt och fattade honom i håret medh ena handen och med den andra slog honom för munnen 4 slag och drängen slog intet igen när de då af andra blefwo åthskilde kom drängen flygandes in med en dragen knijf modt Jermund, och fast han försatte sig med sätet skar lijkwäl drängen honom uti kiäken, strax skilldes dhe åter åth och drängen hade uth men när the kommo i båten begynte drängen först bruka onyttig min på Jermun kallandes honom Järnskalle, tyran, skiälm, Jermun honom igen Hunsfwåt gammel Erich och så flög fram och tog roorkulten och slog till drängen men han kastade sig neder i båten så att slaget gick honom förbi träffandes honom allenast lijtet på axelen då drängen sprang up och slog till Jermund med en stridzhamar att han föll omkull och dånade, kommande sig intet förr än han kom till landet, drängen slog och Jermund ett blåmerke.
Häradsrätten dömde:
Jermund på Askerön, skall plikta för 4 munsslag 3 daler smt och för 3 skälsord 2 daler 8 öre. Skall ock Erik Persson drängen plikta för 3 skiälsord 2 daler 8 öre för trenne Kiöttsår 3 daler och för ett blåmärke 3 öre.
***

1700talet största händelse
är det stora sillfisket som inträffade från ca 1750 och till 1809. Om sillfisket finns en uppteckning på annan plats på Hemsidan.
På Låka på Tjörn fanns vid denna tid ett stort sillsalteri och trankok som i slutet av perioden leddes av bokhållaren Olaus Krook. Han efterlämnade en intressant dagbok vari han berättar om händelser och om besök på Askeröarna och innevånarna där. Boken är utgiven av Bohusläns Hembygdsförbund och är sammanställd av Johan Pettersson: Dagbok från Tjörn. Ur Olaus Krooks anteckningar 1799-1847. Uddevalla 1984.
Om släkten Krook finns också en släktutredning på annan plats på Hemsidan.

Nästa sillperiod kom ca 1877 och fortsatte till ca 1900. Sedan har inte sillen kommit tillbaka i den omfattningen. Nu är t.o.m. torsken nästan utrotad.