En hålväg eller ridväg
På gården Svinbohult i Lane Ryr sn finns en bit av en gammal ridväg eller hålväg bevarad. Den är ca 150 m lång och troligen bevarad av en tillfällighet. Ursprungligen har den har gått mellan gårdarna Viganseröd (Wickersrö) och Svinbohult (Swinebohult). Vägen har säkert varit i bruk från medeltiden och till 1900-talet. Numera är det bara rävar och förf. till Hemsidan som går där.
Foto W.
I biskop Eysteins jordebok (Den Röde Bog) 1399 kallas socknen Maggarioder, och senare i andra källor Ryr, Ryren, Nordryren och Norra Ryr. Sitt nuvarande namn Lane-Ryr tillkom 1886 för att skilja socknen från grannsocknen Södra Ryr (Väne-Ryr) i Väne härad i Västergötland och de två Dalslandssocknarna med namnet Ryr i Valbo härad (Valbo-Ryr) och Sundals härad (Sundals-Ryr). Man lade alltså till häradsnamnet före sockennamnet.
Ortnamnet Lane tillkom 1895 som namn på en järnvägsstation på Lelångenbanan. Denna järnväg var smalspårig och gick mellan Uddevalla och Bengtsfors. Stationen hette först Fagerhult efter gården där den låg, men stationsnamnet ändrades senare till Lane efter häradets namn. Lelångenbanan trafikerade sträckan Uddevalla - Bengtsfors. Orten Laneberg ligger i Herrestads socken vid Rotviksbro.
Lane Ryr var tidigare annex till Herrestad men omkring 1600 lades socknen under Uddevalla. Den nuvarande kyrkan har haft två föregångare. 1594 uppges att kyrkan var av trä och 1835 var den också av trä men byggd 1671. Vi har gjort en avskrift av socknens kyrkoböcker efter en digitalfotografering av kyrkoböckerna som är kompletterad med uppgifter från Uddevalla kyrkoböcker C:1 - C:5 tiden 1700-1710. Uppgifter om födda, vigda och döda i Lane-Ryr infördes nämligen här under denna tid då Lane-Ryr inte hade egen kyrkobokföring. Denna tillkom 1711.
Den gamla gårdsbyggnaden på Viganseröd ligger högt på en kulle och gömmer sig bakom björkskogen. Foto W. Ängermark 2005.
Gränsen
mellan Norge och Sverige och sedan mellan landskapen Bohuslän och Västergötland följde först Göta älv och söder om Trollhättan vek den av till Öresjö. Sedan följde den vattendagen till Kyrksjön mellan Lane Ryr och Väne Ryr . Därefter följde Aura å som nu heter Risån och så småningom byter den namn till Bäveån och rinner ut i Byfjorden vid Uddevalla.
År 1273 räknade Peter i Hjärtum upp i rätt ordning gränsmärkena mellan Sverige och Norge eller mellan Västergötland och Dal. Gränslistan som kallas 1273a är alltså grundad på en enda mans vittnesbörd. Denne man måste ha haft en ovanlig lokalkännedom och ett häpnadsväckande minne. Dessutom tar han uppgifterna på sin ed.
Mellan Väne Ryr och Lane Ryr
uppräknas följande svårfunna platser:
39. Riodreno. (Väne Ryr). Avser västgötasocken Väne Ryr.
40. Auro. Risåån.(Väne Ryr). Härmed avses Risån och så småningom heter den Bäveån
41. Strallheido (Lane Ryr - Väne Ryr). Kanske avses Hedkullen vid Forsbol. Punkten bör ligga norr om Kyrksjön.
42. Refflamptenn. Lane Ryr - Väne Ryr. Nämnt först 1554. Platsen bör ligga utmed Risån från Forsbol till Hallstensröd. Det kan tänkas att platsen är den punkt där Gundlebosjön rinner i Risån.
43. Hallstens Röd. 1554. Gården ligger alldeles intill gränsen mellan Lane Ryr och och Väne Ryr. Men byggnaderna på Hallstenröd är inte själva gränsmärket. Det är där Risån upphör att vara riksgräns.
44. Galgasur. Lane Ryr - Väne Ryr. Svårplacerat men två km norr om gården Hallstensröd korsas gränsen av ett mossdrag som sammanbinder Torvrukemossen i Lane Ryr med Fölgemad i Väne Ryr.
45. Stenkisten. 1550 Brotebass har 1650. Här möts Lane Ryr, Väne Ryr, Vassända Naglum och Frändefors. Enligt vissa kartor når dock Vassända-Naglum inte så långt att den når fram till Lane-Ryr. Stenkumlet är rest på trelandskaps-gränspunkten.
Risån vid Forsbol.
Risån efter bron vid Forsbol. Ån kommer från Kyrksjön och
byter senare namn till Bäveån och utgjorde före 1658 gräns
mellan Sverige och Norge. Nu är den gräns Västergötland och
Bohuslän och socknarna Väne Ryr t.h. och Lane Ryr t.v.
Risån efter bron vid Forsbol. Raden av lövträd växer på
båda sidor av ån.
Här fortsätter ån och bildar serpentiner i alskogen.
--------------------------------------------------------------------------------
Ute på mossen Blå Duven finns denna stora klumpsten med årtalet 1786 inhugget. Kan det antas att stenen markerar gränsen mellan socknarna Väne Ryr och Forshälla? Vid besök på platsen 1956 fanns det några mynt offrade i en grop på stenen övre del. På bilden syns mynten ovanför och mellan siffrorna 7 och 8. Kan stenen ha haft en kultiskt funktion tidigare och offrandet av de moderna mynten endast är en handling utan allvar?
--------------------------------------------------------------------------------
Lane Ryrs kyrkoböcker
De som skrev Lane-Ryrs kyrkoböcker var påverkade av traktens dialekt under 1700-talet och deras handstil är ofta ganska svårläst. Avskrivarna har inte velat normera texten, som är av stort kulturhistoriskt värde. Däremot är alla bebyggelsenamn normerade för att underlätta snabb sökning. Förutom de vanliga uppgifterna har en fullständig registrering även gjorts av alla faddrar som anges i födelseboken och vilka präster som tjänstgjort. Dessutom är bifogad i avskrift avdelningen "Olyckligt timande" som innehåller uppgifter om olyckshändelser, mord och en avrättning.
I alla register förekommer fel som beror på felläsning, felskrivning, oläsligt original och slarv m.m. Om du vill kontrollera en uppgift så skall du göra det i originalet (mikrokort eller film). Hittar du fel så underrätta avskrivarna så vi kan korrigera och göra en ny CD-skiva.
Det går att hämta kyrkoböckerna här på Släktdata
Ett uppslag från 1718 i Lane Ryrs kyrkobok som har stora skador och de första sidorna saknas. Detta är sid. 16A-16B. Foto Arkiv Digital.
***
Före kyrkoböckerna dagar
I skogen några 100 meter från ridvägen finns denna gravhög (stensättning) från järnåldern. Den har blivit något skadad då man använt gravens vänstra sida som traktorväg. Gravhögen har två kantkedjor av stenar. Högens mitt är där den runda stenen ligger, i bilden mitt. Folkligt namn: "Bosses grav". År 1884 inventerades Lane härads fornlämningar av Emil Ekhoff. Graven som fick nr 36, beskrives sålunda. "På en ljungklädd bergås, med vidsträckt utsigt, vid Svinbohult: en rund, nästan platt stensättning, med gröfre kantstenar; omkring 7 m i diam.". Nu är det ingen "vidsträckt utsigt" på platsen annars hade jag kunnat se stensättningen från mitt fönster.
--------------------------------------------------------------------------------
Flintdolken från Suröd
är en väl arbetad dolk av vitspräcklig flinta. Bladet, som är särdeles tunt, har en ovanlig bredd och vackert svängda, symetriskt vassa eggar. Dolken, som vittnar om om ett särdeles högt uppdrivet mästerskap i flintans behandling, är fullkomligt oskadad. Den är 28,8 cm lång, bredd 7,1 cm och största tjockleken ej mer än 1,1 cm.
Dolken finns nu på Statens Historiska Museum, Stockholm , som på 1880-talet köpte den av Uddevalla museum för 200 kr. (Emil Ekhoff 1886, Träsnitt ur Bidragen.)
Läs här om en liknande dolk som man funnit vid sjön Åsnens strand i Skatelövs socken i Småland:
besök också
Göteborgs Arkeologiska Museum
Statens Historiska Museum
***