Denna almanacka, som är från 1726, har tillhört komminister Peter Elfström i Tanum i Bohuslän. Boken är interfolierad och fylld med dagliga anteckningar om vädret, iakttagelser om planeternas gång samt om resor i Tanums och Lurs socknar och därtill knutna ämbetshandlingar. Han var en intresserad trädgårdsodlare och ett stort utrymme ägnade han åt nogranna anteckningar om blommor och fruktträd. Han har dessutom tecknat en bergskontur där han markerar solen uppgång under vår och höst. Elfström bodde på komministerbostället Lilla Ulvesked och det bör ha varit en utsikt därifrån som han tecknat. Texten är skriven med ytterst liten stil och är mycket svårläst i synnerhet väderleksanteckningarna, som är skrivna i och mellan den tryckta texten på kalendersidorna.
Ytterligare 13 almanackor har nu uppspårats. Serien börjar 1703 och slutar 1729. Tanums dop-, födelse- och begravningsbok från 1719-1730 är skrivna av samma hand som almanackan [alltså av Peter Elfström] och har gett viktiga kompletterande uppgifter.
Elfström var född i Kungälv 1676, blev student i Lund 1703. Prästvigd i Skara 1711 av biskop Jesper Swedberg, död 1732. Hans hustru hette Anna Christina Rathe. Hon var född i Marstrand 1695 och dotter till tullnären Olof Rathe och hans hustru Benedicta Fagerdahl. Peter Elfströms svåger hette Petrus Rathe. Han var först rektor 1711-1723 vid Uddevalla skola men sedan vice pastor i olika församlingar, bl.a. i Skredsvik. Han och andra personer med namnet Rathe omnämnes ofta. De var bröder till Anna Christina Rathe.
Makarna hade bl.a. en son Andreas Petri Elfström, född 23/3 1719, död 2/8 1767 som sedermera blev komminister i Tanum. Han hustru hette Johanna Ödman, en dotter till prosten J. Ödman, Tanum, som 1746 utgav en beskrivning över Bohuslän, Chorographia Bahusiensis. Thet är: Bahus-Läns Beskrifning.
Läs Peters Elfström dagboksanteckningar
År 1714
Teckningar ur Elfströms almanacka 1714
Utsikt från fönstret i Lilla Ulvesked i feb. 1714. Här har Elfström tecknat en bergskontur och noterat olika datum när solen har gått ner i februari 1714. Nederst t.v. finns en teckning på gården Säm [Semb].
Här visas fyra sidor ur Peter Elfströms almanacka från 1726 med dagboksanteckningar.
Sid. 12.
[Tryckt kalendersida med följande anteckningar.]
MARTIUS Mars månad 1726
D. 1. Solen up 6/22. Solen ned 5/38.
Nu sågs then ludna /
[pollen] utkomm:e wara /
på stora Siljen [sälgen]. /
d. 1 Martii trängde Bijen sigh uthu[r] /
then ungaste kupan at förlusta sigh i [sol]skenet /
såsom the giordt soldagar före d. 22 Feb. /
1 Sachta SO och S wackert [sol]sken [...] mot nattfrost /
2 WSW blåser kalt dunkelt [sol]sken /
3 N [sol]sken skarp köld och blåst [...]
4 Cont. NW något mulit ibl med litet snö /
5 NNW frost [sol]sken och blåst cont. /
6 NO kalmulit stillar mer och mer klarnar up til [sol]sken och nattfrost /
7 Blåser kal W och NW, dunkelt, klarnar up åter, mulnar til uhrw. /
8 N [sol]sken skarp frost /
9 NO klart häftigt frost [...] om natten /
10 SW mulit fuchtigt lenwäd klarnar [...] /
11 SSW tjock mulin blåst töyar regnar /
12 sachta SW [sol]sken lenwäd, mulnar til tiock fuchtigt /
13 NNW [sol]sken ibl mulit blåser något /
14 sacht sunna dunkelt regnagtigt blåser /
15 SW blåst och töwäder [sol]sken /
16 sunna dimba klarnar up nordlyst, nattfrost /
17 W och SW kall blåst, klart [sol]sken /
18 Sunna och SW kalmulen blåst med regn klarnar up til [sol]sken och [...] natten /
Sid 13.
[Mars 1726. Insatt blad med följande anteckningar.]
NB. I thenna månad går [solen] frå d 25 Febr 10 min tilbaka /
neml. 1 min. [mellan] föl[jande] dagar d 1, 4, 8, 11, 14, 18, 21, 24, 27, 31 /
hwilken skilnad bör achtas widh ett uhrs ställande ef /
ter middags streken, at thet icke går ther uthöfwer /
eller under, utan medh pendelns förlängiande /
eller afkortande så lagas, at thet håller sigh just therefter /
Men i April och annorstädes tå [solen] går fram, v. fol. /
bör uhret wara efter just 1 min. för hwar utsatt dag /
som thet gått orördt, om thet eljest skal gå lika. /
Hwilket en onämd Auktor i then nya Stockholm kalender wijsar. / 1)
d 14 war i Sochnebod hoos Drag[on] Jward [Swanberg] och hans hustru på Andrås/ 2)
item hoos Jacobs hustru i Ogstorp, 3) som lof:de fänad Creatur. /
d 15 war hoos Olufz stifdotter i Tofwa 4) fick 3 mark sedan /
d 16 på wägen åt Luur berättade Johanna och holt läsemöte [?] Kneem /
Efter närstående Quensel 5) uträkning består wåhren ifrå [solens] inträde i [väduren] til thes inträde i [kräftan] af /
92 d[aga]r 22 t [immar] 45 m[inuter].
Sommaren ifrån [kräftan] begynnelse till [vågen] tekn af 93 d. 13 t. 0 m-
Men hösten haf:r 89 d. 15 t. 53 m som giör tils. 186 dr 11 Tr 45 m
och wintern 89 d. 2 t. 12 m [tillsammans] 178 dr 18 [t] 5 [m] tilsam. 178 [dagar] 18 [timmar] 5 [minuter]
summa 365 d[aga]r 5 [timmar] 50 [minuter],
diff 6 dr 17, 40.
Wassenius 6) räknar Wåhrens begynnelse 8 min senare och som /
marens beg. 34 min senare itz höstens 39 min efter /
men winterens begy. sätter han 11 [min förr], sås /
thetta och förra åhrs Allmanachers jämförande wisar. /
Bilf:r altså wåhren 92 dr 23 t 12 el:r 13 min, Som. 93.13:4 /
el:r 2 min. Höst 89. 15: 2 el:r 3 m, Wint 89:2.31 S. 365 /
[Ant. om 3 och 4 mars, se sid 11.]
Sid. 14.
[Mars 1726. Insatt blad med följande anteckningar.]
d 21 Reste til Tore Swandal 7) at holla Läsemöte och /
berätta Oluf Gude sones hustru. Sedan i St. Oppen 8) läsemöte. /
d 22 hölt Läsemöte förmidd. i Ertzröd 9) och efterm. /
hölt läsemöte i öfre Sem. 10) L. Deo. / 11)
d 26 reste Mohr 12) til Qwilla 13) medh Fru Magisterska:n / 14)
at wara fadder til H:r Mag. Ekmans son Andr.15) /
d 27 såg först en stor rödspreklot fieril. / 16)
Hemkom d 29 och sattes 3 stånd swärdslil. [?] /
d 28 hölt Läsemöte Hallind. 17) Tå märktes först /
Bien draga gola klimpar om föttren i alla /
3 bijkuporna, som the dragot af the långa Ahleknopper. /
d 29 Reste i sochnebod till Kåsseröd 18) til Arfwedzson. /
d 30 såg först ärlan. 19) Tå ock the blå Lefwerörtz blom / 20)
ster woro upkomna. Om aft:n syntes [månen] gåt förbij [mars] ofwanföre /
d 2 Martii kommer månen i conjunctio medh [mars], som sker kl. efter 9 om /
aft:n. Synes doch något bittidare, och får man tå see /
om luften är reen huru nära thee komma tilsammans. /
Månen syntes gå wäl en sin diameters [distatz ...] ofwan före [mars] emellan ]...] [tvilligarna]. /
Sid. 15.
[Mars 1726. Tryckt kalendersida med följande anteckningar].
Hafwer XXXI Dagar
D. 15. Solen up 5/48. Solen ned 6/12.
19 Stillar något, skarpt nattfrost med blåst klart [sol]sken, blåser kallt /
20 Stilla N, klart [sol]sken mulnar nattfrost /
21 Södwäst, tiock fuchtig dimba, blåser, regn /
22 Cont. mulit dunkelt [sol]sken blåser kalt /
23 Kall N, frostachtigt, kallmulit [...] blåst /
24 Sachta N stilla wackert [sol]sken, om natten blåser up /
25 SW SSW mäst mulit blåser kalt tiock dimba /
26 Stilla N, klarnar til härl. [sol]sken warmt litet nattfrost /
27 Stilla SW, klart [sol]sken och wackert wäder, något nattfrost /
28 östan och NO blåser något kalt wäder contin. /
29 Blåst NO, [sol]sken, dunkelt kalt mulit /
30 NO, [sol]sken, ibland dunkelt /
31 Kall östan, rökluft, blåser något, [sol]sken eftermid. /
eftermid. wändes til wäster och stillar /
d. 14 och 15 om morg. syntes [månen] gå ganska lågt på himlen [...] /
Noter.
1) Elfström redogör här för klockans inställning vid sann soltid. Härmed avses tiden mellan två på varandra övre kulminationer av solen. Det sanna soldygnet är inte lika långt varje tid på året, då solens årliga rörelse, dels icke är likformig, dels icke försiggår i ekvatorns och den dagliga rörelsens led utan skevt mot ekliptikan. Man tänker sig därför en punkt, som rör sig i ekvatorn med solens medelhastighet och kallar denna medelsol. Denna punkts dagliga rörelse normerar vad till skillnad från sann soltid kallas medelsoltid och enheten för denna tid eller medelsoldygnet är alltid lika lång och i det närmaste lika med det sanna soldygnet. I Sverige infördes gemensam borgelig tid eller normaltid 1878.
2) Andrås, Anrås, Tanums sn.
3) Oxtorp, Tanum sn.
4) Tova, Tanums sn.
5) Quensel, Konrad, astronom f. 1676 i Stockholm, död i Lund 1732, professor i matematik i Lund. Utgivare av almanackor 1714-1733. Han ivrade för en kalenderreform då året vid denna tid var 11 dagar förskjutet. Observera att i denna almanacka som är utgiven av Quensel, den nya stilen parallellt angetts på kalendersidorna. Man försökte införa den nya stilen 1700 då skillnaden mellan den gamla stilen och den nya stilen detta år skulle öka till 11 dygn. Man beslöt då att gradvis närma sig den nya stilen genom att fortsättningsvis ta bort skottdagarna till dess att man var i kapp övriga länder 1740, men av någon anledning gjordes inte detta skottåren 1704 och 1708 - dessa år hade februari återigen 29 dagar. Sverige låg nu i otakt med båda den gamla och den nya stilen. Slutligen återställde man den Julianska kalendern år 1712 då februari hade 30 dagar. Denna originella kalender har kallats "Den svenska stilen". Det var först år 1753 som den nya stilen infördes i Sverige. Detta år hade februari endast 17 dagar.
6) Wassenius, Birger, född 1687 och död 1771 på gården Mannkärr i Vassända socken vid Vänersborg. Student i Uppsala 1712, matematiker och astronom, lektor i matematik i Göteborg 1726 - 1751. Han tillverkade själv sina astronomiska instrument. Utgav almanackor till Vänersborgs horisont åren 1724 - 1727 och till Skara horisont 1728 - 1748. Han hustru hette Ebba Regina Spak. Han hade en broder Torsten Wassenius som var kyrkoherde i Vassända socken.
7) Gården heter i dag "Tores Svandal", Tanum sn.
8) Oppen, Tanums sn.
9) Ertseröd, Tanums sn.
10) Säm, Tanum sn.
11) Laus Deo, latin: ära vare Gud.
12) Elfström avser här antagligen sin hustru Anna C. Rathe.
13) Kville, grannsocken till Tanum i söder.
14) Anna Maria Trogelia. Hon var kyrkoherde ödmans andra hustru. Hon hade tidigare varit gift med kyrkoherde Torger Claudii Brun i Skredsvik.
15) Barnet som döptes var troligen Andreas Eekman, sedermera magister och präst. Han var son till kyrkoherden i Kville P.A. Eekman och Margareta Qvihldal.
16) Troligen nässelfjäril
17) Hallind, Tanum sn.
18) Antagligen Kåxeröd i Naverstads sn.
19) Troligen sädesärla, Motacilla alba. Det finns ytterligare en art ärla i Sverige som Elfström också kan avse nämligen gulärla, Motacilla flava.
20) Leverbalsam, Ageratum mexicanum. Kanske är det denna växt som Elfström nämner. Den tillhör familjen Compositae och har blågredelina blommor. Se Krok/Almqvist, s. 42, 24 uppl. där den anges som odlad eller förvildad.
Växerna har identifierats av Henny Ängermark.
Om någon läsare har uppgifter om Peter Elfström, komministern i Tanum, är jag tacksam för upplysningar på e-post: sven@angermark.se