Mellangård. Stället kallades Mattssons
"Mattssons" brukade man kalla denna gård i Askerön Mellangård. Den upptas som 1/16 mantal och ägdes på i början av 1800-talet av tullkontrollören Rejmund Gyllick och han sålde den 1835 till skepparen Rutger Mattsson född 1800 i Saxängen på Mjörn och död 1875. Han seglade på Vänern.
Snickaren Johanneses Karl berättar:
När tullstationen på Kalven lades ner i början av 1800-talet byggde tullkontrollören Rejmund Gyllick detta hus i Mellangård. Han flytta från Kalven och bosatte sig där. Karl berättare vidare: De är samma hus som står kvar än i da. De är byggt av timmer. Ja va där för nöa år sen å la nytt golv i köket å skiver på väggera å nytt tak i köket å nytt golv i kammern.
Efter Gyllik bosatte sig Skepparen Rutger Mattsson där. Hans hustru hette Carolina de Bourgh född 1809 från Värmland.
De hade följande barn:
Carl Emanuel född 1844 25/9 Norum, sjöman.
Om honom berättar Karl Johannesson:
De kalla'n "Kalle Mattsa". Han gick mä vittlingdörjen varje da te Fiskevik å skulle sta å fiska å om där gick en katt åver väjen elle han mötte ett fruntimmer, så vände han å geck hem.
När slånbusken börja å blomma då högg wittlingen bäst. Å Kalle han rodde överallt å kände te alle ställe där fisken va.
Här bodde också hustruns moder svärmodern Anna Maja de Bourgh, född 1789. Karl i Ängen: Ja kommer ihåg de två mörka tantera då ja geck i skolen, de Bourgh, ja tror att de härstamma ifrå Frankrike.
Några ant.om Carolina de Bourghs släkt i Värmland. (Texten är under arbete och kommer att kompletteras).
"Hjärtumyxa" som tillhört båtbyggaren Carl Mattsson, Mellangård. Denna yxtyp ansågs vara en av de bäst yxor som har funnits. Alla båtbyggare och snickare hade en sådan. Tillhör nu bohusläns Museum.
Johan Alfred född 1847, död 10/3 1873
Kristian August född 1849. Gift med tjänarinnan Amanda, de hade sönerna Rutger Mattsson, f. 1909 och Albert Mattsson f. 1912.
Hilma Maria född 1839. Hon var gift med styrmannen Konrad Pattersson född1834. Han var från Nösund. De hade en son som hette Johan Alfred född 1874. Norum. Han bodde i Edmonton i Alberta i Canada. Kallades "Mattssons-Alfred". Det finns en stor släkt i Tofield i Canada efter dem
Maria Charlotta född 1871.
Konrad, se nedan.
Augusta Johanna född 1841. Hon blev gift med en jägmästare i Ingetorp på Inland.
Matilda född 1839.
Konrad Mattsson, styrman. Han bodde på "Getlycka"
Lurja som är byggd av Kalle Mattsson. Den finns
nu på Bohusläns museum. Foto: W. Ängermark.
***
"Konrads" hus i Mellangård. Här bodde styrmannen Konrad Mattsson.
Till v. broden syns Carl Mattsons gård. Foto: Björn Mattsson.
Om man går vägen framåt vid Hogen så har man på höger hand "Konrades". Detta ställe är byggt på "Getlycka" av styrmannen Konrad Mattsson, som var son till skepparen Rutger Mattsson, som bodde på nästa gård.
Johanneses Karl berättar:
Konrad var född 1852. Gift med Emma, hon var från Göteborg. De hade bl.a. en son som hette John som bor här. Han var målare och bodde mellan Albertes och Jannes. Konrad va sjöman. Han hade en svåger ud i Nösûn (Nösund), som va gift mä hans sûster å han hade i regel nöa skuda ud i Môllsun (Mollösund), en brigg elle nöt, å då va han mä. Han läste te styrman å va mä honom.
Konrad och Emma hade följande barn: Gustav f. 1901, John f. 1903, gift med Karin Larsson, dotter till Arvid Larsson, Fiskevik, Rut f. 1905, Viktor f. 1907 Göte och Folke, tvillingar f. 1909, Ture f. 1914, Nils f. 1916.
"Konrades"
Här bodde Konrad en broder till Carl Mattson. Han var sjöman och hade styrmansexamen från navigationsskolan i Göteborg.
Konrad Mattsson
Emma Mattsson
Bernhard Aronssons gård i Mellangård, "Arons". Foto 1952: Wilhelm Ängermark.
År 1831 köpte Andreas Arnesson och Britta Andersdotter 3/16 del Mellangård av Johannes Wikström för 2300 Rd och 1840 köpte de 1/16 Mellangård av Johannes Hammar Dessa gårdar låg intill varandra. Idag kan man se en backe mellan Arons och Mattssons - på den backen låg Hammars gård.
.
Man byggde ett nytt hus, som ännu finns kvar. Det ligger högt och vackert. Ladugården låg på andra sidan vägen.1 På en potatiskällare byggde man sedan ett missionshus. Hit kom många predikanter från Svenska missionsförbundet. Deras predikningar var populära och samlade många åhörare - särskild de som hade varit missionärer i främmande länder.
Aron Andreasson född 1836. Han var gift med Johanna Gustava Eliasdotter. Hon var ifrån Bärns. Hans far hette Gustaf Andreas Aronsson och var född 1805.
De hade barnen:
Anders Bernhard född 1862 . "Arons Bernat" kallades han.
Gustava Emilia född 1859. "Meli" eller "Arons Meli" kallades hon.
Karl Andersson i Ängen berättar :
Aron va hos Sammels en gang då lotskapten va där å skulle frawa om han kunne bhli lots. Där va så gahrt udför
köksdöra hos Sammels, där va ett bratt berg så när Aron skulle gå ôppföre så stuba han å så ramhla där ud en brännevinsbutelj ur tröja - då geck lotskapten in, han velle inte tahla ve'n. Brännvin drack ju alla på den tia.
Så feck de e hushôllerska som va relischös - ho va ifrå Kihl - ho vände om Aron. Å så bûrja de mä missionsförsamhlinga. Arons gick inte på husförhör. Prosten Schiller bhle gahrn så han slo i bohrt mä selversnusdåsen så förskräckelit, så möt han orka. Då va de nôn som sa att de sjånger så vackert.
Schiller sa: "Djävulen kan också sjunga!". Schiller va en skarp gåbbe.
Karl Johannesson berättar:
De hade e piga ifrå Kihl, den gamhla Maria, ho tjänte där i manga år. Så va där e hos Mattssons som hette Inger ifrå Tjörn. De två fick övertahlat dûm å så fick de did predikanter. De va nöa subelullar förr - de fick Meli å Bernat te å lana breännevin te Bährns, för de vûl slut, å då när de geck hem så slänte de på berget ve Fredrikes källare å spräckte kråcka så de ran ut i johla. De va e fali olöcka, de våga inte komma hem utta brännevin, så de fick la gå igen.
Schiller han va arg på ett husförhör: "De ä ju befängt att de ska vara så". Han va så lömsk så han kunne inte la bhli å swära.
När Bernat kom därin mä prästelöna, så ga sej Schiller på'n å skulle skälla men de hjälpte inte. Bernhard behôllt si tro på detta här. Han töckte nog att de va en genväj te hemmel'n. De kom manga bra. Här va en Samuelsson ifrå Smögen, han spela dragspel, då bhle de fullt så de sto ud på berget, de töckte de va grejer. Han hade ett Magdeburgerspel mä smûrjkôppar. Missionshuset byggde Aron för detta, de ä en källare unnder. Vi gick i söndagsskole där. De va sônna fester te jul mä kaffe å predikant. De va Meli som hade söndagsskole.
De va en präst, Edvart i Hjälteby, han kom ibhlan å han tahla som fôhlk i vardagslag... han läste på tjörbomåhl, de kom ifrå Össmåhl (Ödsmål) mä gitarrer å ifrå Ahlmesun (Almösund). Alfred sa att de sad å ralla mä fôttera på gûhlvet när de spela. De läste helst, sto de i tinninga, på mörka orter. Detta va en mörk ort.
[bild från missionshuset saknas här]
Anders Fredrikssons hus. Han var son till Fredrik Andersson. Det var hans far Anders Andersson som köpte gården på auktion efter Christian Jeansson. Foto: Wilhelm Ängermark 1952.
Denna gård 1/16 Mellangård ägdes på 1800-talet av den ogifte lotsen Christian Jeansson (Jansson). Här bodde han och hans systrar. År 1872 inköpte Anders Andersson i Västergård denna gård på auktion för 6700 Rd och överlämade som gåva till sin son Fredrik, som var skeppare och seglade på Vänern.
Viktor Svärd f 1864 berättade för mej att när han var liten så var han där i ett ärende och utanför vid väggen satt Christian Jeansson. Han var född 1791 och blind. Han frågade vem pojken var och fick svaret att han var son till Abraham Svärd på Kalven. Då sa Christian: "Ja kan inte se dej men ja kan höra dej". (Det är fantastisk att när jag skriver detta 2006 ha träffat en person som träffat en person som var född 1791 - för 215 år sedan).
[Bild saknas]
"Jacobes eller Emmas"
Detta är ursprungligen Hammars gård.
Mitt emot Mattssons, på andra sidan vägen, ligger det hus som Jacob Andersson byggde efter det han blev ägare till denna gårdslott i Mellangård. Det berättas att hans hustru Britta gick i skogen och såg ut träden. Det är en vacker byggnad med snickarglädje och veranda på långsidan mot
vägen. Huset har pietetsfullt renoverats av nuvarande ägaren Douglas Berntsson. Ladugården är grön. Här bodde Bernhard Berntsson och hans hustru Emma. Hon var dotter till "Elisabet i Kil", Elisabet Henriksdotter, som var syster till Anna Kristina Henriksdotter, som var gift med August Andersson i Ängen. Bernhard var bror till Hilmer Berntsson i granngården.
Ursprungligen bodde Jacob Andersson i ett hus som låg på backen mellan Mattssons och Arons. Det är borta nu. Det är möjligt att det finns rester kvar efter en husgrund kvar eller någon källare.
Karl Andersson i Ängen berättar:
När Jacob Annersa gifte sej så köpte han gåhl'n etter kapten Hammar, å dum bodde på lia framför Arons-Bernates. Där va sôdda sne li så Jacob ville inte bo där på lia mella Arons å Mattssons, källar'n den va där. Jacob bodde på Hammars gåhl, de bhle delat nôn gang. Han bodde mella Arons å Rutgers källarevinn, de va den gamhle tomta. Hammar va morfar te Ida i Hawen. Här bodde tidigare skepparen Jacob Andersson född 1835 och son till Anders Andersson i Västergård. Hans hustru hette Britta Kristina Torberntsdotter och var från Trätte i Långelanda född 1836. Hon var syster till "August Tôrbernsa"och "Olle Sammel". Skepparen Herman i Trätte hette en annan bror till dem.
Karl Johannesson berättar:
Ja minns August Tôrbernsa, de lille gåbben, han va vänerskeppare. Han va mä Jacob möt, men han hade e skuda som hette Mathilda, den hade han nöa år.
(Ankaret som ligger i Ängen är troligen från den). De hade inga barn som nådde vuxen ålder.