Hällristningar, dösar, hällkistor, runstenar m. m

Hällristningarna i Tisselskog i Dalsland

Sällan har väl hällristningarna i Högsbyn i Dalsland haft besök av en så sakkunnig skara - nio arkeologer fick plats på bilden - det var ytterligare fem där. De kom från Sverige och Norge.

 

Hällristningarna i nattbelysning. Foto W. Ängermark

 

Erling Johansen känner på ristningen. Borgarsyssels museum, Sarpsborg.

 

Åke Fredsjö och Erik B Lundberg tankfulla inför ristningen på Ronarudden. Karin Rex längt t.h. Alla bilder W. Ängermark

 


 

Två hällristningar från Bohuslän

Ristningen i Finntorp, Tanum. Foto I. Asker.

 

Ristningen i Yllene, Kville. Imålad med slammad rödkrita. Foto I. Asker 1963.

 

Folkskolläraren och hällristningletaren I. Asker betraktar en översilad häll i Bro utmark i Tanum. Den är fylld av figurer. Bilderna på hällarna ovan är tagna av honom. Länk till Vitlycke Hällristningsmuseum i Tanum. Se på den nyfunna höllristningen vid Skottefjället. Klicka på 'AKTUELLT*

 

 

 

Dös i Haga i Tegneby sn på Orust. Dösar är den äldsta typen av stenkammargrav från yngre stenåldern och är byggda på samma sätt. Stenarna brukar dock inte vara flata hällar som här.

 

Hällkista i Skottene, Väne Ryr sn på gänsen till Lane Ryr sn. Kistan är 7 m lång. Hällkistan är en senare typ av stenkammargrav.

Den berömda dösen i Haga i Stala socken på Orust. Teckning av W. Ängermark.

 

I Stenehed i Svarteborgs sn finns denna rest av en skeppssättning på gårdsplanen. Runstenar i Bohuslän

 

Runstenen från Kalleby, Tanums socken. När man fann den var den bro över en bäck. Nu är den rest vid kyrkan. Imålad av Runverket, Riksantikvarieämbetet Granit? 400 e.Kr. Höjd 3 m, största bredd 1.53, tjocklek 13 - 40 cm. Inskrift: þrawijan . haitinazwas... (Antonsen). Inskrift: þrawijan . haitinaRwas (Krause).

Åt Thravinge ägnades stenen (Run-Janne).

Litt.: Antonsen, Elmer, A concise grammar at the Older Runic Inscriptions, 1975. Krause, Wolfgang, Die Runeninschriften im älteren Futhark, 1966 Foto: W. Ängermark

 

Runstenen i Räfsal i Valla sn på Tjörn. Här står den på den gamla platsen i åkern innan den blev flyttad till till kullen bredvid. Stenen består av glimmerhaltig gneis, 1.55 m hög. Foto 1948. Inskriften: hAriwulfs stAinAz (Antonsen) hAriþulfs stAinAR (Krause). 600-650 e. Kr. Tolkning: hariwulfs stenar.

 

Runstenen i Rävsal 1960.

 

Runstenen i Hoga, Stala socken, Orust. Gneis. Inskrift: iiauR iamt Ain wan i Arb munt (Lindquist). IauR nyss (bliven) änkman, fick brudgumsgåvan i arv. iiAur i A m tAin þani A ramunt (Pettersson). Joar i Å m(ärkte) sten denna åt Ramund. Litt.: Lindquist, Ivar, Runinskriften på Hogastenen i Bohuslän. Ett rättsdokument från 700-talet. BFFT 1920. Pettersson, Lena, Hogastenen på Orust, i: Blandade runstudier 1, Uppsala 1992 Gneis.

 

Rö-stenen på Otterön, Tanums sn. 2 m hög och 65 cm bred. Inskriften är med urnordiska runor. Originalet i Statens Hist. Museum. En kopia finns nu på fyndplatsen. Titta på megalitgravar Länk till tolkning av Rö-stenen och om andra runtexter från Bohuslän av fil.dr Karl G. Johansson, Monica Johansson och Lena Rogström. Källa: O. v. Friesen, Rö-stenen i Bohuslän och runorna i Norden under Fokvandringstiden. Uppsala 1924 Länk till RUNVERKET Länk till runstenar i Västergötland Länk till några av Sveriges märkligaste runstenar RÖKSTENEN , SPARLÖSASTENEN, JÄRSBERGSTENEN En HÄLLMÅLNING i Bohuslän LANDSKAPSARV RIO KULTURKOOPERATIV VADBRINGS historiesidor

 

Texterna på denna hemsida är skrivna av Wilhelm Ängermark. Det kan saknas bilder, trasiga länkar och finnas defekter. Jag håller på att rätta till detta. Sven Ängermark [2022-02-12]